19 oktober I Kenya
Hej pa er!
Da var man tillbaka i den stora staden, som egentligen inte ar sa stor. Det finns en huvudgata som man gar efter, men det ar valdigt mycket manniskor for det!
Dagarna flyter pa och nu har byggeleverna lamnat barnhemmet.
Det har borjat regna en massa, det pratas om den har stormen som ar pa vag, och den verkar ha kommit.
Igar var vi pa sjukhuset med fyra flickor som har vattkoppor och nar vi skulle hem sa verkade det inte komma nagon matatu, den tranga bussen alltsa, sa vi borjade ga. For det borjade namligen osregna och blev jattekallt. Eller kallt, det ar ju fortfarande varmare an hemma, men i Kenyamatt matt! Sa jag, Sandra och ungarna gick langs vagkanten helt genomblota och med skorna i handen. Men det ar lite fint anda. Man upplever nat nytt varje dag! Till slut kom det en buss i alla fall och vi hoppade in och blotte ner alla andra!
Och nar vi kom tillbaka sa hade vi inte atit pa nastan tio timmar for att allt tog san lang tid med sjukhusbesoket. (Vi fick forst sitta och vanta i tva timmar pa att doktorn skulle komma tillbaka fran sin lunch.)
Sa da festade jag och Sandra till det ordentligt! Makaroner med olja och salt, nyponsoppa och knackebrod! Vilket kalas! otroligt gott var det, har aldrig atit sa goda makaroner. De satt fint! Vi tackar byggarna som lamnade lite mat efter sig.
I lordags foljde jag och Sandra med tre av barnen som skulle till sin kyrka i byn Kampi Ya Moto som ligger cirka en timmes promenad bort, i kenyanskt tempo. Vi hade inte riktigt klart for oss vad vi var pa vag mot. Men vi blev placerade i en liten grupp och hade forst lite bibelundervisning. Sen foljde en gudstjanst pa swahili i tva timmar, de oversatte predikan for var skull daremot. Och under gudstjansten fick vi som blev kallade "the blessings" stalla oss upp och saga "Hi Church!" och hela kyrkan svarade. Aterigen en ny upplevelse.
Mycket ar valdigt olikt Sverige och man ar med om nya saker varje dag!
Annars lunkar allt pa och jag trivs fortfarande! Det ar svart att beskriva allt som hander, man maste egentligen vara har och uppleva det! Sa kom hit och halsa pa mig!!!
Ha det bra tills vi ses!!
Da var man tillbaka i den stora staden, som egentligen inte ar sa stor. Det finns en huvudgata som man gar efter, men det ar valdigt mycket manniskor for det!
Dagarna flyter pa och nu har byggeleverna lamnat barnhemmet.
Det har borjat regna en massa, det pratas om den har stormen som ar pa vag, och den verkar ha kommit.
Igar var vi pa sjukhuset med fyra flickor som har vattkoppor och nar vi skulle hem sa verkade det inte komma nagon matatu, den tranga bussen alltsa, sa vi borjade ga. For det borjade namligen osregna och blev jattekallt. Eller kallt, det ar ju fortfarande varmare an hemma, men i Kenyamatt matt! Sa jag, Sandra och ungarna gick langs vagkanten helt genomblota och med skorna i handen. Men det ar lite fint anda. Man upplever nat nytt varje dag! Till slut kom det en buss i alla fall och vi hoppade in och blotte ner alla andra!
Och nar vi kom tillbaka sa hade vi inte atit pa nastan tio timmar for att allt tog san lang tid med sjukhusbesoket. (Vi fick forst sitta och vanta i tva timmar pa att doktorn skulle komma tillbaka fran sin lunch.)
Sa da festade jag och Sandra till det ordentligt! Makaroner med olja och salt, nyponsoppa och knackebrod! Vilket kalas! otroligt gott var det, har aldrig atit sa goda makaroner. De satt fint! Vi tackar byggarna som lamnade lite mat efter sig.
I lordags foljde jag och Sandra med tre av barnen som skulle till sin kyrka i byn Kampi Ya Moto som ligger cirka en timmes promenad bort, i kenyanskt tempo. Vi hade inte riktigt klart for oss vad vi var pa vag mot. Men vi blev placerade i en liten grupp och hade forst lite bibelundervisning. Sen foljde en gudstjanst pa swahili i tva timmar, de oversatte predikan for var skull daremot. Och under gudstjansten fick vi som blev kallade "the blessings" stalla oss upp och saga "Hi Church!" och hela kyrkan svarade. Aterigen en ny upplevelse.
Mycket ar valdigt olikt Sverige och man ar med om nya saker varje dag!
Annars lunkar allt pa och jag trivs fortfarande! Det ar svart att beskriva allt som hander, man maste egentligen vara har och uppleva det! Sa kom hit och halsa pa mig!!!
Ha det bra tills vi ses!!
Kommentarer
Postat av: Marta
Unnan!
Häftigt att höra om allt.
Längtar massa tills du kommer hem!
Kramar från M
Trackback
