Pa vag...
Hejsan!
Idag ar en konstig dag.
Jag ar otroligt glad och pirrig for jag och Sandra ska om typ tre timmar satta oss pa bussen som ska ta oss till staden Mombasa vid kusten. Vi kommer aka hela natten och vakna upp i en ny stad. Dar ska vi slappa och bara njuta over att inte gora nanting. Bada i havet och ta vara pa de sista solstralarna jag far innan det ar dags att flyga hemat.
Det ar ocksa en sorglig dag. For jag har lamnat Phyllis. For den har gangen. Jag raknar med att komma tillbaka, men det vet man ju inte nar det ar. Det var konstigt att ata lunchen for sista gangen, som man atit samma nastan varje dag i tva manader. Hittade i och for sig massa kryp i sa man var inte sa sugen.
Det kandes jattekonstigt att saga hej da till alla underbara barn som jag kommer sakna sa mycket och bara traska darifran och saga vi ses igen, nar vet jag inte.
Konstigt att saga hej da till personalen. De var sa gulliga och foljde oss till vagen och hjalpte oss med mina vaskor. Otroligt mycket grejer jag hade med mig kandes det som...
Konstigt att sitta i den tranga matatun for sista gangen, min vaska lag fastspand pa taket sa jag var ju lite nervos over den hela tiden.
Sammanfattningsvis, det ar mycket som kanns konstigt. Och sorgligt. Men jag ska inte bli sentimental, for nu ska vi har sjukt roliga och skona dagar vid havet och sen ska jag aka hem, vilket ocksa ska bli supermysigt!!
Sen ska jag komma tillbaka igen som sagt!!!!!
Sa sa ar det!
Snart ses vi allihopa igen! Jag landar pa onsdag formiddag!
Jag langtar inte till kylan, men till fina familjen och alla vanner!
Ta hand om er sa lange!
Idag ar en konstig dag.
Jag ar otroligt glad och pirrig for jag och Sandra ska om typ tre timmar satta oss pa bussen som ska ta oss till staden Mombasa vid kusten. Vi kommer aka hela natten och vakna upp i en ny stad. Dar ska vi slappa och bara njuta over att inte gora nanting. Bada i havet och ta vara pa de sista solstralarna jag far innan det ar dags att flyga hemat.
Det ar ocksa en sorglig dag. For jag har lamnat Phyllis. For den har gangen. Jag raknar med att komma tillbaka, men det vet man ju inte nar det ar. Det var konstigt att ata lunchen for sista gangen, som man atit samma nastan varje dag i tva manader. Hittade i och for sig massa kryp i sa man var inte sa sugen.
Det kandes jattekonstigt att saga hej da till alla underbara barn som jag kommer sakna sa mycket och bara traska darifran och saga vi ses igen, nar vet jag inte.
Konstigt att saga hej da till personalen. De var sa gulliga och foljde oss till vagen och hjalpte oss med mina vaskor. Otroligt mycket grejer jag hade med mig kandes det som...
Konstigt att sitta i den tranga matatun for sista gangen, min vaska lag fastspand pa taket sa jag var ju lite nervos over den hela tiden.
Sammanfattningsvis, det ar mycket som kanns konstigt. Och sorgligt. Men jag ska inte bli sentimental, for nu ska vi har sjukt roliga och skona dagar vid havet och sen ska jag aka hem, vilket ocksa ska bli supermysigt!!
Sen ska jag komma tillbaka igen som sagt!!!!!
Sa sa ar det!
Snart ses vi allihopa igen! Jag landar pa onsdag formiddag!
Jag langtar inte till kylan, men till fina familjen och alla vanner!
Ta hand om er sa lange!
Kommentarer
Postat av: Mamma
Välkommem hem min allra käraste!
Postat av: Maria R
Jag kan inte annat än instämma i mammans inlägg:
Välkommen hem! Det har varit väldigt trevligt att få läsa din blogg och följa din resa.
Kramar
Faster
Trackback
